Hade haft lite lösa planer på att försöka komma ut på söndag förmiddag och ta en lite längre, lugnare runda men av diverse anledningar blev det inte så – det blev familjetid istället. Var lite småsur halva dagen för att planeringen inte gick som den skulle så det dröjde ända till efter middagen innan jag stack iväg.
Precis när jag åkte ut på vägen hemifrån såg jag ett gäng på tre cyklister komma farande längs Norra Hällesåkersvägen så min vana trogen trampade jag på lite extra och hann ut en bit före dem. Det är alltid lite kul att ha någon som jagar en och det är en morot att försöka köra ifrån dem. Så fort jag svängde norrut mot Stretered så såg jag dem dock aldrig mer så troligen svängde de åt andra hållet.
Det var lite lättare medvind på vägen norrut så jag snittade 34,4 fram till Ericsson – ville ta reda på hur lång tid det tar att cykla dit om man skulle med på någon HCK-runda framöver. Efter att ha krånglat mig igenom Mölndal, rödljus, övergångsställen och annat otyg drog jag västerut mot Sisjön för att ta strandbanan ner mot Billdal. Sex sekundmeters motvind gjorde inte upplevelsen direkt upphetsande men lyckades ändå hålla snittet en bit över 31 och hade nog med energi för att ta mig hela vägen ner till Kungsbacka.
Väl där vände jag norrut igen mot Lindome och även om medvinden avtagit gick det att få upp hastigheten mot runt 40 på platten. Benen kändes hyfsat pigga och det gick att stå upp och dra på för att få upp farten ytterligare.
Resan hem gick i makligt takt och jag tog hem med ett totalt snitt på 31.4 över 58 km.
Som vanligt när jag kört på kvällen tar det en jäkla tid att varva ner igen och kroppen skriker efter energi så det blev läggdags lite sent – får se till att fundera lite över det där.
Blir lika förvånad varje gång: “Föräldrar har inte tid att ta hand om sina barn“.
Jag kan förstå att det ibland skiter sig när man skall hämta sina barn på dagis. Är det inte en trafikolycka som kloggar igen hela E6′an är det det där mötet som någon med mindre vett planerade in klockan 16.00 på eftermiddagen. Det händer ibland, så enkelt är det.
Men när man börjar sätta i system att låta någon annan hämta ens barn på dagis så har man lite missat poängen att ha barn och framförallt kanske man skall ta sig en liten kik på sina prioriteringar. Jag kan inte säga att jag är guds bästa barn själv i sammanhanget, mina barn spenderar större delen av sin vecka på dagis/fritis och min fru sköter faktiskt den mesta hämtningen, men jag vet att de trivs med detta, har det bra och personalen på dagis/fritis är fantastiska.
Nu har vi inga problem med dagis öppettider utan de har öppet från halv sju och fram till klockan 18, förutom ett par dagar per termin då de behöver stänga lite tidigare, men de tillfällena är få. Varför man som förälder inte vågar ställa krav på sitt dagis förstår jag inte. Artikeln påvisar flera föräldrar som inte vågar anmäla ett dagis som inte sköter sig och med risk för att sticka ut näsan (jag har inte koll på exakt hur barnomsorgssituationen i Stockholm ser ut) så förstår jag inte varför man inte vågar ställa krav. I vår kommun, Mölndal, har vi regelbundna möten mellan föräldrar och de styrande både på skolan och bland politiker. Dessa möten är schemalagda efter arbetstid ett par gånger per termin och öppna för alla föräldrar; föräldrar uppmanas till och med aktivt att komma till mötena.
Men men, ens barn är väl inte så viktiga så man behöver engagera sig. Bättre att pröjsa någon annan att engagera sig … det är nog bekvämare så man slipper lågt blodsocker, trötthet, stress och grinighet.
Powered by FireStats