Ja, då har det hänt igen. Ett solklart mål blir bortdömt på grund av att domarna är för feta och för lata för att springa efter bollen och vara med när det händer något. Ett solklart mål blir bortdömt för att FIFA anser att målkameror skulle göra spelet orättvist (*sic*). FIFA anser också att målkameror på internationell nivå skulle bli för dyrt – och detta kommer från ett förbund som för 2009 omsatte åtta miljarder kronor och hade en vinst på 1,5 miljarder. För helskotta, ett gäng AXIS-kameror för någon tusenlapp hade kunnat avslöja 95% av alla domarfel. Nä, troligen skulle kameror på plan sätta stopp för FIFA’s mer lukrativa, under-bordet-inkomster från mer tveksamma intäktskällor – någon annan anledning kan i varje fall inte jag se.
Allt som för mig gjorde fotboll intressant när jag var liten har man förstört. Idag är det filmningar, tröjdragningar, primadonnor, tekniska bakåtsträvare och mutkolvar som driver fotbollens utveckling “framåt” – något som i varje fall inte jag skulle vilja ha som drivkraft för mina egna barn.
Inför kameror som täcker planen – eller använd de TV-bilder som ändå alltid finns i de högre ligorna (och internationellt). Inför automatiskt två matchers avstängning vid i efterhand upptäckt filmning och ge laget en ordentlig bot – så går det kanske att minska fjanterierna något.
Satt och såg på England mot Tyskland igår och blev förundrad över hurpass roligt det faktiskt var att titta på. Jag insåg ganska snart att spelet var betydligt mer framåt med mindre filmningar och tröjdragningar. Hårt, ganska sjysst, och de flesta stod på benen (förutom Rooney, som av någon anledning trillade bakåt när han sprang framåt – och ja, han fick frisparken med sig). Sydeuropeiska lag däremot har verkligen gjort skäl för nagellack och hårnät – något som verkar vara ett måste för en fotbollspelare av “kaliber” idag. De trillar om man blåser på dem. De trillar om man tittar på dem. Skulle en fjäril fladdra i andra änden av arenan hade säkert halva laget trillat de också.
Nä, nu längtar jag till september när riktig sport drar igång igen.
Och jo, jag kommer fortsätta se på fotbollen – och jag skrattar rätt ofta …
Ett stående skämt i min ungdom gjorde gällande att man inte fick sparka på en volleyboll. Hur resten av skämtet lät vet ni säkerligen redan så jag låter bli att skriva det här.
I fotbolls-VM som rasar för fullt är spelare, ledare och kolumnister upprörda över att det sker så många oplanerade misstag från spelarnas sida. Målvakter missar enkla bollar, passningssäkerheten är under all kritik och långskotten missar sitt mål betydligt oftare än vad som är normalt. Spelarna spelar med andra ord riktigt kasst. Anledningen till att det ser ut så här är enligt förståsigpåarna att man spelar på hög höjd (2 000 m.ö.h) och den nya mycket rundare bollen som tyska tekniker utvecklat just inför detta VM och som av många mer liknar en volleyboll än en fotboll. Man har visst även gjort något med gräsmattorna på fotbollsplanerna. Det höjs också röster för att FIFA helt enkelt har ändrat på för mycket inför ett och samma VM (tror jag det, det är ju inte VM speciellt ofta).
Men, för att dra en parallell med mitt egna yrkesliv som det “datorproffs” man skall vara. Jag kan inte påverka min miljö hos min kund – jag är tvungen att anpassa mig. Jag kan arbeta på hög höjd oavsett om jag använder en Fujitsu-, Dell-, HP- eller Nuovo-laptop. Jag kan inte själv välja om jag skall sitta i ett kontorslandskap eller få ett eget tyst rum. Varför skulle då världens absoluta fotbollsspelare inte klara av att använda “ny” utrustning under förutsättningar som de inte är vana vid? Jag har sagt det förut och jag säger det igen, fotbolls-spelare är primadonnor som verkar vilja ha allt serverat på silverfat och med perfekta omständigheter hela tiden – annars kan de inte prestera. Dessutom tjänar de hundratals miljoner på det.
Powered by FireStats