Jag tror jag vann till slut, mot mig själv iaf.
Dagens lilla runda startade som ett litet förspel inför Mjörn runt på söndag. Jag, Henrik och Magnus tänkte ta en tvåtimmarsrunda efter jobbet och självklart hade jag fegat och sagt att vi kunde ta det lite lugnt – det är ju ändå ett litet lopp på söndag.
Det började med att vi tog oss upp för Kråkan. Sedan fortsatte vi bort till Landvetter och ännu en backe upp vid Landvetter kyrka. När den biten väl var över så drog vi vidare mot Härryda för att invänta den roliga idén att köra över Eskilsby, för där är ju inte alls kuperat. Efter ytterligare 150 höjdmeter de efterföljande 8 km så var det iaf en utförslöpa en bit fram till sista backen (drygt 80 höm) upp precis innan Eskilsby. Jag hade fått krampkänningar redan tidigare men hade tryckt ner en flaska vatten och två gels och efter ett litet tag försvann ryckningarna i vaderna.
Efter Eskilsby är det nerför i princip hela vägen till Inseros och därifrån är det plattmark ända till Lindome. Sista “backarna”, om man nu kan kalla dem det, var genom Greggered på vägen hem.
Det är grymt inspirerande att ha två starka cyklister med sig och även om man inte når upp till deras nivå så ger man f-n på att de i alla fall inte skall skratta åt en på vägen och jag hade faktiskt lite energi kvar när jag väl rullade in på garageuppfarten hemma.
Grym runda på 670 höjdmeter och 58,6 km blev det. Snittet landade på 31,1 men analyserar man farten lite i detalj så ser man att vi körde 40% av tiden i hastigheter mellan 35 och 42km/h vilket är ett lyft på 7-10km/h jämfört när jag kör ensam – och det känns!
Rutt:
Höjdprofil:
Hastighetszoner:
Jag är riktigt dålig på backar, så enkelt är det. Pulsen sticker iväg rätt fort om jag tar i bara aningen för mycket och jag kroknar direkt. Efter diverse läsande så har jag fått för mig att det enda som gör att man blir bättre och starkare i backar är att öva just backar, så det fick bli lite backträning på rundan igår.
Först cyklade jag till jobbet, hade bestämt träff med Peter och Roger vid Mölndalsbro på runt 18-tiden och jag skulle ändå in till kontoret en sväng direkt efter jobbet. Tyvärr blev jag “utkastad” från kontoret redan halv fem så jag hade 90 minuter tillgodo innan det var dags och den fetaste backen jag vet i närheten är Mölndals Kråka uppför och vidare upp genom Pixbo. Sagt och gjort, det var bara att ge sig iväg.
Mölndal Kråka upp via Kvarnbygatan med massor av folk i vägen eller folk som gick med sina cyklar (jag smålog lite medan jag cyklade förbi dem, det kunde jag kosta på mig). Efter det tog jag höger upp för bron och in på Stensjögatan vilket byggde på ytterligare höjdmeter. In på Rådavägen fram till Boråsvägen och sedan vägen bort mot Delsjön. Här hamnade jag i lite problem eftersom de stängt av underfarten under 40′an så jag hamnade i ett kolonilottsområde och fick köra lite CX genom gräs och lera. “Skit”-roligt, speciellt som när jag passerade andra gången lite senare så fanns det en liiiiten öppning man hade kunnat ta sig igenom.
Nåja, efter att ha torkat av skorna cyklade jag tillbaks till Mölndalsbro och tog Kråkan upp igen, denna gången vände jag dock innan Stensjögatan och cyklade ner – vilket gjorde att ännu fler än tidigare tittade konstigt på en. Efter detta irrade jag runt en stund i Mölndal och letade efter en lämplig grill för middag men jag hittade ingen så det fick bli två bars och lite väntan vid Mölndalsbro igen på Peter och Roger.
Strax efter 18-snåret drog vi iväg igen, denna gång uppför Kallebäcks lider och backarna upp mot Gaml Boråsvägen. Hade redan fyra mil i benen men försökte ändå stå på lite och det gick förvånansvärt lätt att komma upp. Roger och Peter pumpade på bra och vi drog ytterligare upp mot Delsjöområdet och polisens övningsfält innan vi fortsatte bort mot Mölnlycke. På vägen tyckte jag att vi kunde ta Öjersjövägen eftersom jag vet att det är lite småkuperat och att det går att köra backintervaller där så sagt och gjort var det maxryck längs Företagsvägen (i uppförsbackarna) och lugn vila däremellan. I sista backen på krönet upp mot Furulund kände jag att mjölksyran kom lite för fort och benen stumnade men det gick ändå att hålla strax över 30 km/h upp för backen och på det hela kändes det bra.
Från Furlund ner mot Partille och Allum är det bara nerför och rullande och efter en kort och energirik (läs Max) paus på Allum tog vi Utbyvägen tillbaka in mot stan. Efter lite ryckig körning men med en helt otrolig grön våg längs Delsjövägen blev det på hemvägen plats för två mindre backar i form av Pepparedsleden och Streteredsvägen.
Totalt lyckades jag få ihop strax under 900 höjdmeter och 88 km körning. Idag har jag lite känningar i låren, men i morgon är det dags att pendla till jobbet igen och en backrunda via Benareby hem!
Powered by FireStats