I det träningsschema jag följer så finns det en rad olika intervall- och träningstyper som jag kort tänkte gå igenom. De som används kommer från boken Time-crunched Cyclist av Chris Carmichael.
- FastPedal (FP) – går ut på att trampa på lätta växlar men ha kadensen upp på mellan 110 och 120 varv per minut. Hjälper till att förbättra din trampteknik.
- EnduranceMiles (EM) – Grundläggande konditionsträning i hyfsat tempo – en bra runda, helt enkelt
- Tempo (T) – Uthållighetsträning under tröskelnivå men som samtidigt ger dig mjölksyra som du lär kroppen att transportera bort samtidigt som du ökar din styrka då kadensen skall vara förhållandevis låg
- SteadyState Intervals (SS) – Ökad effekt vid tröskel för att förbättra den effekt du orkar med att producera precis under din tröskelnivå. Hjälper dig höja din tröskeleffekt.
- ClimbingRepeats (CR) – Ökad effekt vid tröskel – fungerar som SteadyState men har inslag av extra intensitet för att simulera backkörning – används nästan uteslutande tillsammans med OU-intervaller.
- Power Intervals (PI) – Ökad effekt vid VO2max vilket också gör dem rejält jobbiga.
- Steady Effort PIs (SEPI) – används för att öka din maxeffekt genom att upprepade gånger relativt långsamt gå upp till maxeffekt och ner till EM i återhämtningsfaserna.
- Peak-and-Fade PIs (PFPI) – används också för att öka maxeffekt men här är det sprint som gäller – direkt upp till maxeffekt och försök att hålla i, vilket normalt sett inte går, men man skall fortsätta köra så hårt det bara går.
- OverUnder Intervals (OU) – mer avancerad form av SteadyState som används för att låta vänja dig vid plötsliga fartändringar och utbrytningsförsök vid tungt motstånd
Det mest sadistiska med SEPI och PFPI-passen är att återhämtningstiderna är så korta – det är helt enkelt gjorda för att du inte skall kunna återhämta dig.
